Nyheter

En omfattande intervjuundersökning i Sverige, Finland och Danmark ger de boende i utsatta områden en röst.

I forskningsprojektet “The Future of Diverse and Disadvantaged Neighborhoods in the Nordic Welfare States – The Voices of Residents” inom Framtida utmaningar i Norden studerar forskare från fyra nordiska universitet sex stadsdelar med dåligt rykte i Finland, Sverige och Danmark. I Helsingfors och Vanda i Finland studeras Gårdsbacka och Björkby, i Göteborg i Sverige studeras Biskopsgården och Hammarkullen och i Århus i Danmark studeras Herredsvang och Gellerup. Alla stadsdelar förknippas med åtminstone vissa negativa uppfattningar och andelen invandrare är större i dem än i de undersökta städerna i genomsnitt.

Forskarna intervjuar totalt cirka 4 800 personer, vars röster vanligtvis inte hörs i samhällsdebatten. Intervjuerna handlar om hur invånarna upplever sitt område, hur de trivs där, hur de förhåller sig till samhället överlag samt om de upplever diskriminering på grund av var de bor.

– Utsatta områden är ett mycket politiserat ämne, särskilt i Sverige och Danmark, säger professorn i statsvetenskap Peter Esaiasson vid Göteborgs universitet, som leder forskningsprojektet.

Forskningen bygger på ett omfattande och långsiktigt fältarbete, vilket har gett forskarna en mångsidig bild av områdena och invånarna. Intervjuerna har genomförts både hemma hos intervjupersonerna och på offentliga platser.

– Det har varit förvånansvärt lätt att hitta intervjupersoner och fältarbetet har också gjort det möjligt för oss att nå den lågutbildade befolkningen i högre utsträckning än vanligt. Intervjuguiden finns på ryska, somaliska, arabiska, svenska, finska, danska och engelska. Ibland har familjemedlemmar eller grannar fungerat som tolkar om intervjuaren och den intervjuade inte har haft ett gemensamt språk, säger Esaiasson.

Invånarna trivs bra

De preliminära resultaten i forskningen visar att de boendes förtroende för samhället inte är signifikant lägre i de undersökta områdena än i andra områden. Däremot är många irriterade på att stadsdelarna är stigmatiserade.

– I allmänhet trivs människor i de undersökta områdena, särskilt om de tillhör majoritetsgruppen. Många känner till att området har ett dåligt rykte, men det motsvarar inte deras egna upplevelser som invånare, säger Esaiasson.

Det finns både likheter och skillnader bland de undersökta områdena. I Finland skiljer sig områdena inte lika mycket från andra stadsdelar som i Danmark och Sverige.

– I Gårdsbacka och Björkby var förtroendet för samhället och myndigheterna högt och skilde sig inte mycket från det nationella genomsnittet, säger professorn i stadsgeografi Mari Vaattovaara vid Helsingfors universitet.

Projektets slutliga resultat publiceras under 2026.

Mer information om projektet:

Professor Peter Esaiasson
Göteborgs universitet
peter.esaiasson@pol.gu.se
+46 31 786 12 22
+46 733 52 36 12

Professor Mari Vaattovaara
Helsingfors universitet
mari.vaattovaara@helsinki.fi
+358 50 415 4861

Digitaliseringen av hälsovården orsakar stora omställningar och konkreta svårigheter för äldre personer i Norden. Också vårdpersonalens arbetsbild förändras, och för det saknas utbildning.

Forskningsprojektet ”Demography and Democracy – Healthy Ageing in a Digital World (HAIDI)” undersöker digitaliseringen av social- och hälsovårdstjänster ur den åldrande befolkningens perspektiv i tre nordiska länder. Syftet är att ta reda på om medborgarnas lika rättigheter och möjligheter till god hälsa förverkligas när tjänsterna och samhället till stor del är digitaliserade.

Forskarna har intervjuat personer som är 75 år och äldre om deras erfarenheter av att använda digitala hälsotjänster. I Finland fokuserar forskningen på personer som bor hemma, i Danmark på personer som bor på vårdhem och i Sverige på äldre personer i båda grupperna. Projektet lyfter fram erfarenheter och röster som vanligtvis inte hörs i samhällsdebatten.

– I alla tre undersökta länder uppmuntras äldre att ta ansvar för sin egen hälsa. Det finns dock skillnader i hur långt varje land har kommit i digitaliseringen av social- och hälsovårdstjänsterna, säger Elisa Tiilikainen, docent vid Östra Finlands universitet, och Hanna Varjakoski, forskare vid Östra Finlands universitet.

De digitala tjänsterna är anonyma och svåra att använda

I det politiska beslutsfattandet utgår man från att digitala tjänster förbättrar tillgängligheten och uppmuntrar medborgarna att följa med och hantera sin egen hälsa. Forskningsprojektet visar dock att användning av digitala hälsotjänster medför många utmaningar för den äldre befolkningen. 

Intervjuerna visade att äldre personer har problem med uttryckligen hälso- och sjukvårdstjänsterna, även om de har grundläggande färdigheter i att använda andra digitala tjänster.

– De allmänna sjukvårdstjänsternas webbplatser uppfattas ofta som dåligt utformade och svåra att använda. Många tycker att det är svårt att hitta dem, säger Tiilikainen och Varjakoski.  

Många äldre är vana vid att mötas ansikte mot ansikte och tycker att digitala tjänster känns främmande och opersonliga. Dessutom saknas det ofta möjlighet för patienterna att kommunicera direkt med vårdpersonalen i de digitala tjänsterna. Forskarna menar att digitala hälsotjänster från början borde utformas med användaren i åtanke, och specifika behov relaterade till åldrande och funktionsförmåga måste beaktas.

Digitaliseringen förändrar vårdarbetet

Vårdpersonal som arbetar med äldre människor har också stött på utmaningar i takt med att tjänsterna digitaliseras.  

– Det har varit förvånande att upptäcka att det inte nödvändigtvis finns någon utbildning eller introduktion i distansvård. Den digitala vården har förändrat arbetets karaktär avsevärt, och det är viktigt att detta också beaktas i utbildningen av vårdpersonalen, säger Varjakoski och Tiilikainen.

Enligt forskningen släpar utformningen av offentliga digitala tjänster efter jämfört med de privata tjänsterna. Den dåliga designen på tjänsterna påverkar användarupplevelsen och leder till att man inte vill använda dem på nytt.

– Om vi vill öka användningen av digitala tjänster behöver deras tillgänglighet och användbarhet förbättras avsevärt, säger Varjakoski och Tiilikainen.   Totalt intervjuades 71 äldre personer och 39 anställda inom äldreomsorgen i Finland, Sverige och Danmark för forskningsprojektet. Projektet är knutet till Lunds universitet och leds av professor Helena Sandberg. De slutliga resultaten publiceras under 2025.

Mer information om projektet:

Elisa Tiilikainen, docent
Östra Finlands universitet
elisa.tiilikainen@uef.fi
+ 358 50 413 4680

Hanna Varjakoski, postdoktoral forskare
Östra Finlands universitet
hanna.varjakoski@uef.fi
+358 50 304 1194

Elva projekt har valts för finansiering inom forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället. Projekten representerar allt från digital hälsa och juridik till klimatforskning och kulturforskning. Det totala finansieringsbeloppet är cirka 10,5 miljoner euro.

Framtida utmaningar i Norden är ett sjuårigt forskningsprogram som finansierar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Norden. Programmet inriktar sig på det 21:a århundradets stora samhällsutmaningar och på hur de förstås och hanteras av våra nordiska samhällen. Programmet fick under våren in 449 ansökningar och nu har elva projekt valts ut för finansiering.

Forskningsprogrammet betonar mångvetenskaplighet och samarbete över de nordiska nationsgränserna. I de elva utvalda projekten deltar forskare från Finland, Sverige, Norge och Danmark och ett trettiotal olika forskningsdiscipliner finns representerade. Tom Moring, ordförande för forskningsprogrammets styrgrupp, är väldigt nöjd med de projekt som kommer att finansieras.

– De utvalda projekten är mångvetenskapliga och kombinerar samhällsvetenskaper och humaniora på nya sätt. De har också klar samhällsrelevans och uppvisar en bred spridning över olika forskningsdiscipliner. Intresset för programmet bland forskare var så stort och ansökningarna var av så hög kvalitet att alla finansiärer valde att höja sina ursprungliga finansieringsbelopp. Dessutom fick vi en ny finansiär i Familjen Kamprads stiftelse på slutrakan av ansökningsprocessen, säger Tom Moring.

Forskningsprogrammet finansieras av de finländska stiftelserna och föreningarna Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Suomen Kulttuurirahasto och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne samt av de svenska stiftelserna Riksbankens Jubileumsfond och Familjen Kamprads stiftelse. Målet med Framtida utmaningar i Norden är, utöver forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, att programmet även ska bidra till konkret samhällsnytta.

Forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället får en sjätte finansiär i Familjen Kamprads stiftelse från Sverige. Programmet finansierar forskning om vår tids stora samhällsutmaningar. Alla finansiärer har beslutat att höja sina finansieringsbelopp så att den totala summan nu uppgår till ca 10,5 miljoner euro.

Framtida utmaningar i Norden är ett 7-årigt forskningsprogram för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning inom områden som innebär stora utmaningar, både socialt och kulturellt. Programmet vill framför allt stimulera forskning över nations- och disciplingränserna, och målet är att forskningsresultaten ska komma samhället till konkret nytta.

Forskningsprogrammet finansieras av de finländska stiftelserna och föreningarna Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Suomen Kulttuurirahasto och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, den svenska stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och nu även Familjen Kamprads stiftelse.

– Vi är glada att delta i forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden. Tillsammans bidrar vi till att stödja forskning som på ett tydligt sätt gör skillnad i samhället med kunskap och nytta för medborgare och beslutsfattare, samtidigt som vi stärker samarbetet mellan finansiärer i Norden, säger Lena Fritzén, verkställande ledamot för Familjen Kamprads stiftelse.

Familjen Kamprads stiftelse grundades 2011 av Ingvar Kamprad och hans familjför att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas. Stiftelsen lägger stor vikt vid att resultaten av forskning och utbildning snarast och med kostnadseffektivitet ska komma de många människorna till del.

– Det är med både glädje och stolthet vi välkomnar Familjen Kamprads stiftelse som finansiär i forskningsprogrammet, säger Christer Kuvaja, samordnare för forskningsprogrammet och forskningschef på Svenska litteratursällskapet i Finland. Att vi får en ny finansiär och att de andra finansiärerna vill höja sina finansieringsbelopp visar att den forskning vi kommer att bedriva inom programmet både håller en hög kvalitet och behövs.

Ursprungligen skulle forskningsprogrammet finansiera mellan sex och tio projekt med upp till en miljon euro var. Efter ansökningsprocessen under våren och sommaren kunde finansiärerna konstatera att det bland de 449 inkomna ansökningarna fanns så många av hög kvalitet att man ville öka finansieringsbeloppen. Nu uppgår den totala summan för programmet till 10,5 miljoner euro.

Projekten som får finansiering inom forskningsprogrammet presenteras inom en snar framtid.

Fem stiftelser och föreningar i Sverige och Finland lanserar ett stort, gemensamt forskningsprogram för samhällsvetare och humanister. Målet är att forskningen ska bidra till att lösa vår tids stora samhällsutmaningar i Norden.

Politisk polarisering med verbala hot och fysiska attacker, en global pandemi där världen tvingas anpassa sig till en ny verklighet, en ständigt eskalerande klimatkris och den globala urbaniseringstrenden.

De senaste åren har visat på nödvändigheten i att förstå den turbulenta värld vi lever i idag, för att kunna möta morgondagens utmaningar. Därför lanserar fem stiftelser och föreningar i Sverige och Finland ett stort forskningsprogram: Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället.

Programmet är en sjuårig satsning på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning inom områden som innebär stora utmaningar i Norden, både socialt och kulturellt. Det kan exempelvis handla om migration, polarisering mellan stad och landsbygd, klimatförändring, ekonomisk och teknologisk utveckling eller nya sätt att kommunicera.

Forskningsbidrag på upp till en miljon euro

Forskningsprogrammet är ett samarbete mellan de finländska stiftelserna och föreningarna Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Suomen Kulttuurirahasto och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, och den svenska stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Tillsammans vill finansiärerna göra en konkret skillnad i samhället.

– Genom ett forskningsprogram där flera stiftelser och föreningar deltar kan vi finansiera projekt av mycket hög kvalitet, eftersom vi kan dela ut större bidrag än vanligt och forskarna har möjlighet att jobba inom programmet i fyra år, säger Christer Kuvaja, forskningschef på Svenska litteratursällskapet i Finland.

Programmet kommer att finansiera fem till tio forskningsprojekt fram till 2026. Forskningsbidragen är höga – det går att ansöka om upp till en miljon euro för ett projekt. Forskarna uppmuntras att samarbeta över både nations- och disciplingränser.

Samhällsvetare och humanister behövs för att lösa samhälls­utmaningar

Målet med programmet är att forskningen som bedrivs ska bidra med konkret samhällsnytta.

– Det görs mycket forskning om samhällsutmaningar men betoningen ligger ofta på medicinska och naturvetenskapliga frågor. Nu får vi ett brett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv på utmaningarna av personer som förstår de historiska, kulturella, sociala och politiska sammanhang som har fört oss dit vi står i dag. Den kunskapen ger ett gott underlag för dem som ska fatta beslut om vår gemensamma framtid, säger Kuvaja.

Beslut om vilka forskningsprojekt som väljs till programmet fattas i slutet av året. Projekten kan starta 2022.