Personer över 75 har svårt att använda digitala hälsovårdstjänster

Digitaliseringen av hälsovården orsakar stora omställningar och konkreta svårigheter för äldre personer i Norden. Också vårdpersonalens arbetsbild förändras, och för det saknas utbildning.

Forskningsprojektet ”Demography and Democracy – Healthy Ageing in a Digital World (HAIDI)” undersöker digitaliseringen av social- och hälsovårdstjänster ur den åldrande befolkningens perspektiv i tre nordiska länder. Syftet är att ta reda på om medborgarnas lika rättigheter och möjligheter till god hälsa förverkligas när tjänsterna och samhället till stor del är digitaliserade.

Forskarna har intervjuat personer som är 75 år och äldre om deras erfarenheter av att använda digitala hälsotjänster. I Finland fokuserar forskningen på personer som bor hemma, i Danmark på personer som bor på vårdhem och i Sverige på äldre personer i båda grupperna. Projektet lyfter fram erfarenheter och röster som vanligtvis inte hörs i samhällsdebatten.

– I alla tre undersökta länder uppmuntras äldre att ta ansvar för sin egen hälsa. Det finns dock skillnader i hur långt varje land har kommit i digitaliseringen av social- och hälsovårdstjänsterna, säger Elisa Tiilikainen, docent vid Östra Finlands universitet, och Hanna Varjakoski, forskare vid Östra Finlands universitet.

Elisa Tiilikainen. Foto: Mathias Foster/Futurenordics

Hanna Varjakoski. Foto: Mathias Foster/Futurenordics

De digitala tjänsterna är anonyma och svåra att använda

I det politiska beslutsfattandet utgår man från att digitala tjänster förbättrar tillgängligheten och uppmuntrar medborgarna att följa med och hantera sin egen hälsa. Forskningsprojektet visar dock att användning av digitala hälsotjänster medför många utmaningar för den äldre befolkningen.

Intervjuerna visade att äldre personer har problem med uttryckligen hälso- och sjukvårdstjänsterna, även om de har grundläggande färdigheter i att använda andra digitala tjänster.

– De allmänna sjukvårdstjänsternas webbplatser uppfattas ofta som dåligt utformade och svåra att använda. Många tycker att det är svårt att hitta dem, säger Tiilikainen och Varjakoski.

Många äldre är vana vid att mötas ansikte mot ansikte och tycker att digitala tjänster känns främmande och opersonliga. Dessutom saknas det ofta möjlighet för patienterna att kommunicera direkt med vårdpersonalen i de digitala tjänsterna. Forskarna menar att digitala hälsotjänster från början borde utformas med användaren i åtanke, och specifika behov relaterade till åldrande och funktionsförmåga måste beaktas.

Digitaliseringen förändrar vårdarbetet

Vårdpersonal som arbetar med äldre människor har också stött på utmaningar i takt med att tjänsterna digitaliseras.

– Det har varit förvånande att upptäcka att det inte nödvändigtvis finns någon utbildning eller introduktion i distansvård. Den digitala vården har förändrat arbetets karaktär avsevärt, och det är viktigt att detta också beaktas i utbildningen av vårdpersonalen, säger Varjakoski och Tiilikainen.

Enligt forskningen släpar utformningen av offentliga digitala tjänster efter jämfört med de privata tjänsterna. Den dåliga designen på tjänsterna påverkar användarupplevelsen och leder till att man inte vill använda dem på nytt.

– Om vi vill öka användningen av digitala tjänster behöver deras tillgänglighet och användbarhet förbättras avsevärt, säger Varjakoski och Tiilikainen. Totalt intervjuades 71 äldre personer och 39 anställda inom äldreomsorgen i Finland, Sverige och Danmark för forskningsprojektet. Projektet är knutet till Lunds universitet och leds av professor Helena Sandberg. De slutliga resultaten publiceras under 2025.