De ekonomiska eliterna och välfärdsstatens framtid i Norden

Den nordiska välfärdsmodellen, som bland annat innebär hög beskattning, offentliga tjänster och kollektivavtal, har varit en föregångare i strävan efter social stabilitet, ekonomiskt välstånd och lyckliga medborgare. Framgångsreceptet har byggt på ett samförstånd mellan kapital och stat, och på klassöverskridande allianser. De senaste decennierna har inkomstklyftorna emellertid ökat mer i de nordiska länderna än i övriga västländer, samtidigt som trycket på välfärdstjänsterna och beskattningen har ökat.

Projektet undersöker de nya förmögna eliterna och deras förhållande till samhället. Forskarna fokuserar på Sverige och Finland och jämför de framväxande förmögenhetseliternas roll i samhället, särskilt de så kallade it- och finanseliterna. Projektets arbetshypotes är att de svenska och finska förmögenhetseliterna just nu håller på att omförhandla sin ställning gentemot välfärdsstaten, mot bakgrund av den finansiella ekonomins och de nya teknologiernas allt större betydelse i samhället.

Forskningen är uppbyggd kring tre huvudsakliga syften: att identifiera nyckelgrupper bland de nya förmögenhetseliterna, att undersöka de här eliternas uppfattningar om den nordiska välfärdsmodellen och att utforska nätverk och institutioner runt de nya förmögenhetseliterna samt praktiker i stil med filantropiska initiativ som de själva tagit.

Forskarna vill ha svar på bland annat hur de nya förmögenhetseliterna förändrar eller utmanar den nordiska modellen. De utreder också om det finns olikheter inom eliterna, till exempel om det finns grupper inom dem som är mer för den nordiska modellen än andra och om det finns grupper som utvecklar progressiva alternativ till den.

Forskarna i projektet företräder sociologi, kommunikationsvetenskap, kulturstudier och  företagsekonomi. Forskningsmaterialet samlas in med kvalitativa metoder såsom intervjuer, deltagande observation och fältstudier. Projektet är knutet till Tammerfors universitet. Projektet har beviljats 900 000 euro.

Projektgrupp

Biträdande professor Hanna Kuusela (projektledare), Jyväskylä universitet
Professor Anu Kantola, Helsingfors universitet
Professor Mikael Holmqvist, Stockholms universitet
PD Laura Tarkiainen, Tammerfors universitet
PD Henri Koskinen, Åbo universitet