Etniska stereotyper över tid – en nordisk jämförelse
Mänskliga samhällen har en lång historia av att uppfatta nykomlingar och minoriteter som ”de andra” – som hotfulla, omoraliska, illegitima, lägre stående grupper. Etniska stereotyper, det vill säga generaliserande föreställningar om olika etniska gruppers egenskaper, förmågor och moral, ligger till grund för attityder till minoriteter och invandrare. Stereotyperna av mer etablerade etniska grupper kan också förändras då nya etniska grupper anländer, men vi vet väldigt lite om vad som sker i den förändringsprocessen.
Forskarna i projektet undersöker hur och varför stereotyperna av invandrare och minoriteter utvecklas i växelverkan med de strukturella villkoren för integration av minoriteter i Finland och Sverige. De undersöker också om stereotyperna av vissa etniska grupper påverkas av att nya grupper anländer medan andra etniska grupper fortsätter att stå utanför samhället oberoende av nyinvandring.
Några av de frågor som forskarna ställer är: Finns det någon ”urstereotyp” som används för alla minoriteter och invandrare oberoende av bakgrund och ursprung? Vad händer med kategorierna ”vi” och ”de andra” över tid, när tidigare anlända invandrargrupper etablerar sig och nya grupper anländer? Finns det ”modellminoriteter” som förknippas med få eller rentav positiva stereotyper? I vilken utsträckning är stereotyperna bundna till kön? Grupperna som analyseras är migranter från det forna Jugoslavien, Iran, Irak, Somalia, Vietnam och Chile samt de nationella minoriteterna romer och samer.
Forskningsmaterialet består av digitaliserade tidningar från Sverige och Finland från 1955 framåt. Materialet analyseras kvantitativt med nya digitala metoder, som genom ordsökningar får fram vilka stereotyper som används om olika minoriteter över tid. Utifrån detta material gör forskarna kvalitativa analyser av enskilda texter. Den kunskap som projektet tar fram ökar förståelsen av nutida relationer mellan etniska grupper och bidrar till att förutspå hur relationerna kommer att utvecklas i framtiden.
Projektet är placerat vid Institutet för framtidsstudier (IFFS) i Sverige och genomförs i samarbete med Migrationsinstitutet i Finland (MIF). Det har beviljats 670 000 euro.
Projektgrupp
Forskningsledare, docent Moa Bursell (projektledare), Institutet för framtidsstudier, Stockholm
Forskningstekniker Rojan Karakaya, Institutet för framtidsstudier, Stockholm
Professor Magnus Bygren, Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier
Äldre forskare, docent Miika Tervonen, Migrationsinstitutet i Finland och Helsingfors universitet
Postdoktoral forskare Paolo Velàsquez, Institutet för framtidsstudier och Handelshögskolan i Stockholm