Nordiska grundskolor som dåtida, samtida och framtida mötesplatser för kunskap och inkludering
Samma skola för alla är kärnan i det nordiska välfärdssamhället. Visionen om en gemensam grundskola föddes efter andra världskriget som en lösning på tidens utmaningar och genomfördes i Sverige, Finland, Norge och Danmark under 1960- och 1970-talen. Nu står de nordiska samhällena inför utmaningen att upprätthålla ett rättvist och inkluderande samhälle samtidigt som de genomgår snabba ideologiska och sociala förändringar.
Den nordiska grundskolan blev berömd för sin ambition att uppnå kvalitet och jämlikhet. Skolan skulle vara en mötesplats där alla barn oberoende av bakgrund, klass, kultur, kön, förmåga och språk fick samma utbildning och umgicks tillsammans.
Sedan dess har den nordiska skolan emellertid förlorat något av sin ursprungliga lyster. Skillnaderna mellan olika skolor ökar, det sociala utanförskapet likaså. Den snabba digitaliseringen och den konstanta uppkoppling som möjliggörs av mobiltelefoner och datorer har bidragit till ökad individualisering och till att klassrummens väggar luckrats upp i förhållande till tid, rum och plats. Samtidigt försiggår elevernas sociala liv alltmer i de allestädes närvarande sociala medierna. Omständigheterna kring den sociala samvaron i klassrummet har därmed också ändrats.
Mot denna bakgrund undersöker forskarna hur grundskolan som fysiskt och socialt rum formar den sociala samvaron och lärandet. De studerar särskilt fyra skolor, en i varje land, fördelat på tre delstudier.
I den första delstudien analyseras hur nationella skolreformer och riktlinjer för grundskolan har genomförts på det lokala planet. I den andra delstudien intervjuas före detta elever på de aktuella skolorna, i dag i 50-årsåldern, med fokus på vilka möjligheter skolan på 1970-talet gav eleverna att ingå sociala relationer oberoende av social bakgrund och vilken betydelse kontakter som knutits i skolan har i ett längre perspektiv. I ytterligare en tredje delstudie undersöks dagens skola: Vilka möjligheter ger dagens skollokaler elever av olika social bakgrund att umgås tillsammans, och vilken roll spelar den digitala samvaron för vilka relationer som uppstår?
Forskningsmaterialet består av policydokument och arkivmaterial från de undersökta skolorna, intervjuer med tidigare elever om deras livshistoria samt videomaterial, fältanteckningar och intervjuer från skolorna i dag. Projektets syfte är att ta fram modeller för hur skolan kan förbereda eleverna för det kunskapsbaserade samhället.
I projektet medverkar forskare inom pedagogik, historia och tillämpad lingvistik. Projektet är förlagt till Helsingfors universitet. Det har beviljats 900 000 euro.
Följ projektet
Projektgrupp
Professor Fritjof Sahlström (projektledare), Helsingfors universitet
Universitetslektor, docent Marie Nilsberth, Karlstads universitet
Universitetslektor, docent Stig-Börje Asplund, Karlstads universitet
Professor Nikolaj Elf, Syddansk Universitet
PeD Tuuli From, Åbo Akademi
Lektor, PhD Jens Jørgen Hansen, Syddansk Universitet
Universitetslektor Petteri Laihonen, Jyväskylä universitet
Professor Héctor Pérez Prieto, Karlstads universitet
Universitetslektor, docent Fredrik Rusk, Åbo Akademi
Universitetslektor, docent Johan Samuelsson, Karlstads universitet
Universitetslektor Anna Öhman, Karlstads universitet
Doktorand Cathrine Arntzen Tollåli, Nord universitet
