Nordisk expertpanel sållar ansökningar

Forskningsprogrammet kommer att bevilja sammanlagt minst 6 miljoner euro till 6–10 forskningsprojekt med den gemensamma nämnaren att forskningen gäller aktuella samhällsfrågor där mer humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap behövs. Projekten ska helst vara mångvetenskapliga och projektledarna ska vara knutna till universitet, högskolor eller forskningsinstitut i Finland eller Sverige, men forskarna kan också vara från andra nordiska länder eller från länder utanför Norden. 

Alla medlemmar i expertpanelen, som  utvärderar ansökningarna, är professorer eller emeritus professorer. De har utsetts för att de har en bred expertis också utöver sina egentliga ämnen, som är bland annat etnologi, historia, hälsovetenskap, juridik, medie- och kommunikationsforskning, psykologi, sociologi, språkvetenskap och teknologi. Av de nio medlemmarna är en från USA och två var från Danmark, Norge, Finland och Sverige. Sex av dem är kvinnor, tre män.

Christer Kuvaja, som är forskningschef på Svenska litteratursällskapet och samordnare för forskningsprogrammet, konstaterar att panelmedlemmarna är anonyma för att de inte ska bli utsatta för påtryckning eller i efterhand kontaktade av sökande som fått avslag och uppfattar att de blivit missförstådda. För att urvalsprocessen ska gå etiskt till har programmets styrgrupp också gjort upp jävsregler för panelen.

– Paneldeltagarna jävar sig självklart för släktskap, men också om de har samarbetat eller varit nära kolleger med någon av de sökande, varit deras handledare eller skrivit någonting tillsammans med dem. De kan också själva bedöma om de ska jäva sig av andra, personliga skäl, säger Kuvaja.

Innan paneldeltagarna kunde skrida till verket gick Kuvaja och ordföranden för programmets styrgrupp, professor Tom Moring, igenom alla ansökningar för att fördela dem mellan de nio panelmedlemmarna, så att varje ansökan utvärderas av två experter.

– Vi läste sammandraget i alla ansökningar för att få en uppfattning om dem, och i många fall fick vi gå in i själva forskningsplanen också för att få rätt panelmedlem på rätt ansökan, säger Kuvaja. Ansökningarna blev relativt jämnt fördelade så att varje panelmedlem fick ca 80 ansökningar att utvärdera.

Expertpanelen har i uppdrag att sålla fram förslag till vilka projekt programmets styrgrupp ska bjuda in till den andra, mer detaljerande ansökningsomgången.

– Alla panelmedlemmar väljer ut tio ansökningar som de anser kunde få finansiering. De här tio-i-topp-listorna diskuteras sedan på panelens möte den 22 april.

Expertpanelen ska under mötet ta fram en lista på 30 ansökningar som de rankar högst, en s.k. A-lista, och dessutom en s.k. B-lista med 20 förslag. Utifrån de här listorna väljer forskningsprogrammets styrgrupp, som består av representanter för finansiärerna, de ca 30 ansökningar som går vidare till steg 2.

– B-listan behövs ifall att det på A-listan inte finns en enda ansökan som passar in på finansiering från en viss stiftelse. De medverkande stiftelserna har olika syften som i viss mån begränsar vad de kan finansiera. Då har styrgruppen möjlighet att plocka ansökningar från B-listan i stället. 

Av ansökningarna kom 262 från Sverige och 187 från Finland. De flesta projekten har forskare från åtminstone två nordiska länder. Efter den första genomgången är Kuvaja nöjd med nivån på ansökningarna.

– Det var ingen som stack ut, för det fanns 30–40 ansökningar, kanske till och med fler, som var riktigt bra.

Forskningsprogrammets styrgrupp sammanträder i slutet av april för att besluta vilka ansökningar som går till steg 2. Både de som bjuds in till den andra ansökningsomgången och de som får avslag får besked om styrgruppens beslut i början av maj. Den andra omgången kör i gång den 15 maj och ansökningarna ska vara inlämnade senast den 18 juni.