Att hantera prekärt och informellt arbete i de nordiska länderna

Den nordiska modellen är känd för höga skatter, ekonomisk jämlikhet och välfärdstjänster. Finansieringen av modellen förutsätter hög sysselsättning och en stabil arbetsmarknad. När arbetsmarknaden förändras till följd av finanskriser och kriser som pandemin, men också på grund av globalisering, digitalisering, robotisering, en åldrande befolkning och migration, inställer sig frågan hur de här förändringarna påverkar den nordiska modellens framtid.

Projektets syfte är att undersöka hållbarheten i den nordiska modellen genom att analysera prekära och informella arbeten i Finland, Norge och Sverige, det vill säga arbeten som är förknippade med osäkerhet och med att riskerna i arbetet ligger hos arbetstagarna. Forskarna samlar in och analyserar både kvalitativa och kvantitativa data om personer som har osäkra, kortvariga anställningar eller utför informellt arbete. De fokuserar speciellt på grupper som i högre utsträckning än andra utför arbeten av det här slaget: marginaliserade personer inom majoritetsbefolkningen, personer som tillhör minoriteter samt utländsk arbetskraft som antingen har tillfälliga eller helt saknar uppehållstillstånd.

Huvudfrågan i projektet är: På vilka sätt är prekära och informella arbeten en utmaning för den nordiska modellen? Forskarna vill också ha svar på hur allmänna de här typerna av arbeten är, hur trenderna kring dem ser ut och vilka drivkrafterna bakom dem är. De undersöker också hur centrala intressenter på arbetsmarknaden – fackorganisationer, arbetsgivare och myndigheter – förhåller sig till dem, och hur arbetstagarna själva upplever prekärt och informellt arbete, hur det påverkar deras välmående, deras känsla av tillhörighet och deras tillit till samhället och den egna framtiden. Forskarna gör fallstudier inom tre branscher: byggbranschen, städbranschen och plattformsekonomin med matbud, taxi- och städtjänster. 

Genom att belysa betydelsen av säkra arbetsförhållanden strävar forskarna efter att ta fram ny kunskap för beslutsfattare och berika diskussionen om framtiden för den nordiska modellen. Syftet är också att bidra med kunskap om hur man kan förebygga problem i samband med prekärt och informellt arbete, såsom marginalisering och radikalisering.

De vetenskapliga disciplinerna och infallsvinklarna i projektet är sociologi, socialantropologi, nationalekonomi och migrationsstudier. Projektet är placerat vid Helsingfors universitet. Projektet har beviljats 950 000 euro.

Följ projektet

Projektgrupp

Professor Lena Näre (projektledare), Helsingfors universitet
Biträdande professor Synnøve Bendixsen, Universitetet i Bergen
Docent Sara Eldén, Lunds universitet
Professor Markus Jäntti, Stockholms universitet
Postdoktoral forskare Anastasia Diatlova, Helsingfors universitet
Universitetslektor Olivia Maury, Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet
Doktorand Matias Muuronen, Helsingfors universitet
Doktorand Elisabeth Wide, Helsingfors universitet
Postdoktoral forskare Rasmus Ahlstrand, Lunds universitet
Postdoktoral forskare Ann Cathrin Corrales-Øverlid, Universitetet i Bergen
Forskningsassistent Niina Asikanius, Helsingfors universitet
FD Petter Korkman